Panamakanalen - från skandal till oumbärlig farled
Researtiklar
Här kan man nyfiket följa det imponerande skådespelet när de gigantiska lastfartygen med centimeterprecision lotsas in i slussbassängen.Och är man riktigt intresserad, så kan man göra som två danska TEMA-gäster gjorde. Man kan sitta på hotellbalkongen med utsikt över fartygen vid kanalens mynning, ladda ner en Panama-kanal-app till sin iPad, och med den få detaljerad information om precis vartenda skepp som ligger och köar på redden: destination, ursprungsland, last, kanalavgift osv osv.
Men kanalen är inte bara en turistattraktion, utan också en oumbärlig inkomstkälla för Panama, och en upprustning pågår för att klara de allt större containerfartygen. Bland annat byggs nya slussanläggningar, som ska invigas lagom till 100-årsjubileet, 2014.
När kanalbygget startade på 1880-talet såg det dock inte lika muntert ut. Det första försöket misslyckades fatalt och ledde till en stor finans- och mutskandal i Frankrike – för att inte tala om de över hundratusen byggnadsarbetare som fick sätta livet till.
Huvudpersonen i härvan hette Ferdinand de Lesseps. Han kallades ”den store ingenjören” trots att han saknade ordentlig teknisk utbildning. Men han råkade känna Egyptens härskare, Mohammed Said, och fick därför i uppdrag att bygga den 1869 invigda Suez-kanalen, som blev en succé. Med hjälp av sin vältalighet och framgångarna med Suez-kanalen lyckades de Lesseps få i uppdrag att leda ett nytt kanalbygge; det genom Panamanäset. Runt 800 000 franska småsparare övertalades att satsa sina besparingar i panamaprojektet.
1884 hade bygget kommit igång ordentligt, men svårigheterna hoppade sig. Tiotusentals arbetare dog i gula febern och malaria och när regntiden kom, så rasade blåleran ner över kanalbygget.
Panama-kanalen krävde en betydligt mer avancerad ingenjörsinsats jämfört med suezkanalen. Bland annat behövdes det slussar, vilket de Lesseps inte tyckte, men till slut kunde övertygas om. Den välkände Gustave Eiffel engagerades som chefsingenjör och tack vare hans medverkan lyckades de Lesseps samla in ytterligare pengar från de franska småspararna. Men 1889, efter fjorton års arbete, var misslyckandet och konkursen ett faktum.
Märkligt nog tog de ruinerade franska småspararna saken med jämnmod och ingen talade om skandal. Men under de kommande tre åren kom allt mer komprometterande uppgifter fram om kanalbygget: journalister hade betalats för att skriva om hur framgångsrikt det fortgick, fotografier hade förfalskats för att visa byggframgångarna etc etc – allt för att de Lesseps skulle kunna ge sken av framgång och kunna ragga upp mer pengar. De ledande inom kanalbolaget ställdes inför rätta och de Lesseps dömdes till böter och ett fängelsestraff, som han överklagade och lyckades slippa tack vare att det hade förflutit flera år sedan brottet begåtts.
Under tiden gjordes det försök att sälja det havererade kanalprojektet till USA, men amerikanarna tvekade och tittade på andra möjligheter. Först 1903 till valde de slutligen att ta över det påbörjade franska kanalbygget. Detta innebar också att Panama kunde frigöra sig från Colombia och bli en självständig stat. Visserligen till priset av att kanalen och ett par kilometer brett landområde på båda sidor om den kom att tillhöra USA (ända fram till den 1 januari 2000).
1914 invigdes kanalen i skuggan av nyheten om att ett storkrig hade brutit ut i Europa.
Pelle Bendz
TEMA-reseledare
