Kungsstig mot friden på Gran Canaria
Researtiklar
Gran Canaria kan visa upp de många sidorna av turism. Det finns något för de flesta. Gillar man att vandra kan man man med raska steg ta sig upp för en av öns många kungsstigar (caminos reales).
Dessa stensatta vandringsleder, som numera har rustats upp, är en dröm för den inbitne vandraren, där de slingrar sig genom bedövande vackra landskap och små kanariska byar som befinner sig i en helt annan värld än den högljudda turistkommersen vid de populära stränderna. När man kommit upp en bit så sätter man sig i skuggan av bananträden, ser ut över landskapet, låter blicken vila på ett drakblodsträd, som minner om tiden före inlandsisen, ser ut över Atlanten och tänker att länge tänkte sig människor att längre västerut än så här kommer man inte.
På 100-talet e Kr placerade den grekiske matematikern Ptolemaios nollmeridianen här. I slutet på 1800-talet övergick dock, som bekant, den äran till Greenwich.
Kanariernas ursprung är höljt i dunkel, dess tragiska öde är dock väl känt. När européer kom hit på 1300-talet möttes de av ett välväxt folk, blonda och blåögda. De kallade sig guanches. Gissningar om deras ursprung har pendlat från kelter, som kommit via den iberiska halvön, till vikingar – vilket skulle förklara de blå ögonen. Många tror också att det handlar om berber från det närbelägna nordafrikanska fastlandet – blå ögon är vanligt bland berber.
Det finns också en skröna som berättas i Marocko som går ut på att man i Marocko för 1 000 år sedan såg med oro på inaveln på de kanariska öarna och beslöt att hjälpa till. Man skickade därför ut en flotta som dräpte samtliga män och förde alla kvinnor i fertil ålder till fastlandet. När kvinnorna blivit gravida skeppade man tillbaka dem. Det ligger förmodligen inte mycket sanning i den berättelsen, sant är däremot att av guanches finns inte många spår. Efter knappt hundra år av europeisk närvaro var såväl språk som kultur hos detta grottlevande folk utplånat i slutet av 1400- talet.
Däremot bor man fortfarande i grottor, även om moderniteter som helkaklade badrum och mikrovågsugnar gjort entré. I byn Guayadeque är både kyrkan och bykrogen inhysta i berget. En jämn temperatur, lär vara det starkaste argumentet för livsstilen. Och just jämn temperatur skulle kunna sättas som rubrik för Kanarieöarna, där medeltemperaturen varierar mellan 18 grader på vintern och 24 grader på sommaren