När Skottland blev Skottland
Researtiklar
Enligt Neil Oliver i hans fantastiska bok ”A History of Scotland” cementerades namnet ”Skottland” på ett starkare sätt under de sista tio åren på 800-talet. Detta historiska ögonblick kan spåras till ett manuskript kallat ”Poppleton manuskriptet,” författat av en munk vid namn Robert av Poppleton på 1300-talet. Oturligt nog hamnade manuskriptet i Frankrike när en fransk hovman köpte det under en resa på 1600-talet.
Krönika över Albas kungar
I boken nämns en krönika över Albas kungar, som inkluderar 12 kungar mellan 800-1000-talet. Mellan åren 878 e.v.t. och 889 e.v.t. sker en viktig förändring i tidslinjen. Alla hänvisningar till det tidigare namnet ”Piktland” försvinner och ”Skottland” blir det etablerade namnet istället. Ett enda sidospår i en krönika i Paris kan betraktas som Skottlands födelsecertifikat. Denna förändring skedde som ett resultat av en dramatisk och blodig maktkamp mellan två ätter.
Den piktiska livsstilen börjar gradvis försvinna, och det gäliska namnet ”Alba” blir alltmer vanligt. År 297 e.v.t. bildades kungariket Piktland på fastlandet i öster och norr. Det var egentligen en politisk konstruktion som inkluderade cirka åtta självständiga piktiska kungariken i östra och norra Skottland. Dessa kungariken hade sina egna kungar eller stamhövdingar och var inte förenade som en enda nation. Istället hade de en gemensam kung genom förbund och konfederation. Gälerna, också kända som skoterna från Irland, hade invaderat Skottland på 400-talet.
Pikter och gäler smälte samman och blev Albas folk. Den piktiska livsstilen gick förlorad, och i krönikan användes det latinska namnet ”Albaniam,” som betyder ”Alba.”
Gäler och scoti
Gälerna hade tidigare kallats för ”Scoti,” ett romerskt namn för marodörerna från havet, vilket går tillbaka till år 296 e.v.t. Skottarna i Alba etablerade sedan Scone som ett nytt politiskt centrum. Här började man använda ”Ödets sten,” en röd sandsten där kung Konstantin blev välsignad av biskop Cellach under tidigt 900-tal. Senare användes stenen också vid kröningen av kung Charles.
Efter ett slag med engelsmännen år 1237 fastställdes The Treaty of York, som blev den första landgränsen mellan England och Skottland. Här stipulerades att i norr fanns ett rike och ett skotskt folk under en kung.
Kungariket Skottland
År 1286 övergav skottarna latinska och gäliska titlar och kallade sig istället för ”Kungariket Skottland.” Därmed blev deras regenter kungar över skottar (med vissa undantag). År 1707 blev Kungariket Skottland en del av Storbritannien genom en union med England.
Läs mer om våra resor till Skottland här.