Chu Chi tunnlarna – legendarisk krigsskådeplats utanför Saigon
Researtiklar
Chu Chi tunnlarna täcker ett område som sträcker sig från Saigon till den Kambodjanska gränsen. De var bostadsområden, förvaringsplatser, taktiska centraler, sjukhus och högkvarter. Tunnlarna grävdes ursprungligen som gömställen för Vietminh, d.v.s. frihetsrörelsen mot fransmännen.
Under Vietnamkriget lagade man tunnlarna och grävde nya. De 48 kilometer tunnlar som fanns från fransmännens tid blev till 200 kilometer tunnlar under amerikanarnas tid i landet.
Svaret från en lokal gerilla
Tunnlarna var en lokal gerillas svar när de skulle möta 1900-talets mest formidabla krigsmakt, USA.Chu Chi distriktet kom att kallas ”Eldslandet” eller ”järnlandet” på grund av att alla bomber och napalm som inte släppts någon annanstans skulle kunna släppas över Chu Chi.
Inga amerikanare var tränade för den här typen av krigföring när de kom till Vietnam, och de tyckte att hitta tunnlarna var ungefär lika lätt som att hitta en ”tryffel i ett majsfält i Kansas”. Ingångarna var väl kamouflerade, var man nära dem var där kanske en krypskytt som sköt.
När man som amerikansk soldat satte sig för att vila kunde man råka sätta sig på en fälla med minor eller dylikt. Närheten till fällor kunde dock innebära att där fanns en ingång på inte alltför långt håll. Kom man in och klarade sig genom ingången, fanns det fällor s.k. booby traps överallt. Ofta satte Vietcong ut dem där man trodde att amerikanarna skulle ta en genväg.
För att förstå tunnlarna bättre får man se på relationen mellan vietnamesen och hans jord. Landet är ett jordbrukssamhälle, årets rutiner upprepas med sådd och skörd. Vietnameserna ber till sina förfäder som källan för deras liv. En persons död är inte finalen och slutet, utan genom att begravas i rismarkerna så lever personen vidare förkroppsligad i sina barn och barnbarn. Fäderna förvaltar jorden åt sina barn och landet är ett socialt kontrakt mellan bonden och byn. Lämnar man sin jord och flyttar utanför byns gränser ja då förvandlas man till en hemlös person utan betydelse. Själen stannar i jorden.
Jorden vid Chu Chi är av laterit som har en bindande lera och tillåter en del luftgenomströmning. Den var stabil för tunnelbyggande.
Tunnlarna gjorde gerillakriget möjligt med överraskningsattacker och så stal Vietcong sedan amerikanskt material som amerikanare frikostigt lämnade kvar när de lämnade området. Tunnlarna gjordes zig zag – aktiga, detta omöjliggjorde direkta långa eldstrider och tog musten ur sprängämnen.
Tunnlarnas storlek
Tunnlarna skulle vara 0,8 till 1,2 meter breda och 0,8 till 1,8 meter höga. Minimumtjockleken skulle vara 1, 5 meter på taket.
En del tunnelkomplex kunde vara hela 4 våningar. Det var som regel 2-3 personer som grävde (en grävde, en förde ut jorden och en förde upp jorden)och 2-3 personer som tog undan jorden. I det första hålet stod en arbetare med en bambukorg och sände upp jorden, ett stycke längre bort jobbade en annan person på samma sätt. Sedan möttes man. Alla deltog, barn, kvinnor och gamla. Äldre män tillverkade korgarna, kvinnorna lagade mat och unga människor använde sin styrka för att gräva. Det var lättare att gräva under regnsäsongen. Då är jorden mjukare. Man grävde alltid för att utöka tunnlarna och man hade skapat enklare dränage system för att vatten skulle rinna undan om det regnade.
Att besöka Chu Chi är skrämmande, fascinerande och imponerande på samma gång. En av nycklarna till hur Nordvietnam och FNL vann kriget.
Tänk att en del vietnameser levde därnere under fem år och var nere så länge som 15 dagar åt gången!
TEMA har gruppresor såsom Stor Vietnamresan och Indokina där ni kommer få uppleva Chu Chi tunnlarna och mycket mer. En resa man aldrig kommer glömma. Läs mer här.