Fordon från fordom på Kuba Reseberättelser
Det är en kaxig hälsning till USA som i decennier har bojkottat Kuba. Och tycka vad man vill om det, men paradoxalt nog har bojkotten gjort Havanna till ett levande amerikanskt bilmuseum med mängder av gamla amerikanska dollargrin från 50-talet.
Vart man än vänder blicken så ser man garanterat en gammal Chevrolet, Buick, Pontiac, Hudson eller Plymouth. Många av bilarna är så risiga att de skulle få en svensk besiktningsman på bilprovningen att svimma av förskräckelse. Men ungefär en på hundra är pedantiskt välskött och skulle utan vidare platsa på en vårutställning med klassiska bilar.
Visserligen kom det istället fordon från andra kommunistiska länder, men de användes i stort sett bara av statliga företag och höga partifunktionärer. Och till skillnad från de privatägda gamla amerikanarna, så fick östbilarna normalt inte säljas vidare. Följaktligen uppstod den bisarra situationen att kubanerna kämpar för att ge sina ”imperialistiska” vrålåk ett evigt liv, trots att inte några amerikanska bilreservdelar har nått Kuba sen USA:s handelsblockad infördes. Effekten har blivit att Havanna förvaltar ett unikt stycke amerikansk bilhistoria. Fast kubanen själv ser förstås lite annorlunda på saken. För honom står valet mellan att försöka hålla liv i sin gamla jänkare, eller att tvingas åka kollektivt med någon av de ombyggda gamla lastbilarna som fungerar som regionalbussar mellan orterna på landsbygden.
Som fordonsentusiast är dock min personliga förhoppning att de kubanska veteranbilsåkarna inser vilken kulturskatt de äger och att de fortsätter att vårda och använda sina unika fordon, även efter det att skyltarna med texter som ”Socialismo o Muerte”, Socialism eller döden, har plockats ner. För det vore verkligen synd om framtida besökare på Kuba inte skulle kunna få njuta och fascineras av det här märkliga bilhistoriska kulturarvet.
