Glasgow – en kär grön plats Researtiklar
Glasgow är Skottlands största stad och har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Belägen vid floden Clydes utlopp i havet, har staden alltid haft en strategisk plats för handel och kommunikation. Med en befolkning på omkring 1,3 miljoner invånare är Glasgow inte bara en av Storbritanniens mest livliga städer, utan också en plats med djupa kulturella rötter.
Stadens tillväxt och framväxt som en betydande handelsplats kan i hög grad kopplas till unionsfördraget mellan England och Skottland 1707. Genom detta fördrag fick Glasgow rätten att bedriva handel med de brittiska kolonierna, vilket gav en kraftig impuls till stadens ekonomi och handelsnätverk. Denna period markerade början på en fas av tillväxt och utveckling för Glasgow. Medan Edinburgh vände sig österut, riktade sig Glasgow västerut mot de amerikanska kolonierna i sin strävan efter handel och utbyte.
Skottland fick tillgång till nya handelspartners och liksom många andra hamnstäder längs västkusten i Storbritannien, såsom Liverpool och Bristol, resulterade handeln med Nordamerika och Västindien i en ekonomisk uppgång för Glasgow. Importen av tobak var särskilt betydande. Glasgows köpmän hade tex monopol på all tobakshandel till Frankrike 1747, och senare en betydande del av Europas handel. Handelsmän som Andrew Buchanan blev tobaksoligarker som byggde upp stora förmögenheter. För att lagra tobaken byggde man gigantiska lagerlokaler som nu genomgår renoveringar för att återinföra människor till stadens centrum. När Skottland tappade sitt tobaksmonopol då de amerikanska kolonierna gjorde sig fria och Napoleonkrigen påverkade situationen med Frankrike gick man gradvis över till till textilier, linne och sedermera till skeppsbyggande.
Clyde och skeppsbyggnad
År 1768 gjordes Clyde djupare vid dess mynning, vilket möjliggjorde för större fartyg att segla ända upp till kajplatserna mitt i stadens centrum. Under 1700-talet hade Glasgow vuxit till en blomstrande köpmansstad som imponerade på besökare med sin skönhet och välfärd. Romanförfattaren Tobias Smollett (1721-1771) beskrev staden 1771 som ”en av Europas vackraste städer”. Glasgow och floden Clyde blev synonymt med skeppsbyggande. Det mest kända exemplet på Glasgows skeppsbyggnadshistoria är varvet Harland & Wolff som byggde många berömda fartyg, inklusive RMS Titanic. Under sin höjdpunkt var Glasgow ansvarig för en betydande del av världens skeppsbyggnadsproduktion, runt 20% av alla skepp i världen byggdes här och 50% av alla skepp i Storbritannien. Glasgow byggde the ”Vulcan” som var världens första handelsskepp byggt i stål. Staden kunde implementera James Watts förbättringar av ångmaskinen i sin nya industri. Som mest ägnade 300 företag sin verksamhet åt att bygga skepp, Glasgow uppgång och fall följde världskrigen då efterfrågan på stridsfartyg var stor. Staden bombades hårt under andra världskriget. Men efter andra världskriget kollapsar varvsindustrin och det har inte bara med att efterfrågan på krigsfartyg minskar utan också mänsklighetens nya sätt att resa på med flygplan. De stora oceanångarnas tid var över! Man blev också utkonkurrerad av Japan.
Glasgow – namnets betydelse
Namnet ”Glasgow” har keltiska rötter och betyder ”kär, grön plats”. Denna beteckning passar väl in på staden, som präglas av en rikedom av gröna områden. Med över 70 parker och större grönområden per person än någon annan europeisk stad, har Glasgow en nära förbindelse med naturen mitt i det urbana landskapet. Grundaren av Glasgow och skyddshelgonet för staden är St Mungo. Han uppförde den första kristna stadsdelen , på 500 – talet, i Strathclyde där Glasgows katedral ligger nu. Han säg ha utfört fyra mirakel som är omtalade:
Dessa rader är kopplade till legender om helgonet St. Mungo (eller Kentigern), som var en kristen missionär och biskop i Glasgow under 500-talet. Varje rad representerar ett mirakel som tillskrivs St. Mungo, och dessa mirakel anses vara symboliska handlingar som illustrerar hans helighet och andliga makt;
”Trädet som aldrig växte”:
”Fisken som aldrig simmade”:
”Klockan som aldrig ringde”:
”Fågeln som aldrig flög”:
Det viktorianska arvet i Glasgow
Glasgow är känt för sin viktorianska arkitektur. Den viktorianska arkitekturen i Glasgow, Skottland, är en enastående samling byggnader som konstruerades under den långa perioden från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Denna epok sammanföll med stadens blomstrande industriella och handelsmässiga utveckling, vilket ledde till en imponerande arkitektonisk boom. Arkitektoniska drag som kännetecknade den viktorianska eran inkluderade magnifika stenfasader som ofta var smyckade med rikt detaljerad ornamentik, inklusive kolonner, bågar och skulpterade detaljer. Torn och kupoler var vanliga inslag som gav byggnaderna en anmärkningsvärd vertikalitet och en närvaro som fångade uppmärksamheten.
Bågformer, som rundbågar och spetsbågar, var iögonfallande element i arkitekturen och fanns i portar, fönster och andra arkitektoniska detaljer. Den teknologiska utvecklingen möjliggjorde användningen av material som gjutjärn och glas, vilket introducerade en modern och unik estetik i många byggnader.
Bland de ikoniska exemplen på viktoriansk arkitektur i Glasgow finns Glasgow City Chambers, med sin praktfulla fasad och utsmyckade detaljer, Kelvingrove Art Gallery and Museum, som utstrålar kulturellt och historiskt djup, samt Queen’s Cross Church, en unik kyrka ritad av den hyllade arkitekten Charles Rennie Mackintosh.
Glasgow delas in i det gamla universitetsområdet i West End och det mer hårdföra, och socialt utsatta östra Glasgow. Komikern Kevin Brdiges brukar skoja om att Glasgow både är Storbritanniens vänligast e stad och Europas farligaste. Staden är känd för sin lite råa humor och sin svårförstådda dialekt. Invånarna kallar sig för Glaswegians. I Glasgow är fotboll allvarligare än religion, derbyt mellan Glasgow Rangers och Celtic är ett av världens ”hetaste”. Rivaliteten med den skotska huvudstaden Edinburgh, är också allestädes närvarande.
