Dagsprogram
2025 –2026

Dag 1. Ankomst till Porto

Välkommen till Porto, Portugals andra stad och norra Portugals huvudstad! Vid ankomsten till Porto möter TEMAs reseledare som tar oss till hotellet med en kortare panoramatur på cirka en timme. 

Efter incheckning ges ledig tid för vila och egna aktiviteter fram till den gemensamma middagen.

Har man varit i Lissabon så blir man kanske förvånad, eftersom Porto har ett helt annat utseende och karaktär. Man skulle kunna tro att man var i ett annat land. Det gäller för övrigt hela norra Portugal. Kontrasten är enorm mellan södra och norra delarna av landet – ett helt annat uttryck. Orsakerna är historiska. Södra Portugal var under inflytande av de nordafrikanska morerna och det muslimska kulturarvet i mer än fem sekler. Inflytandet här uppe i de nordvästra delarna av Iberiska Halvön fick islam och den moriska kulturen aldrig fäste. 

Kvällens välkomstmiddag består av traditionella nordportugisiska specialiteter som serveras som smårätter. Det som spanjorerna kallar tapas. Men ska vi lära oss portugisiska redan denna första dag i landet så tar vi det på portugisiska, och då heter det petiscos. Som betyder just smårätter. Att äta smårätter i stället för en större maträtt heter då logiskt petiscar. Det är inte bara i Spanien man kan servera maten på små tallrikar. Det är en tradition man ser runt hela Medelhavsregionen – inte minst i de östra delarna som i Turkiet och Libanon till exempel.

[M]

Dag 2. Stadstur i Porto till fots

Namnet Porto, o Porto på portugisiska, betyder hamnen, där o:et är bestämd artikel. Romarna kallade platsen Portus Cale, det vill säga Cales hamn. I dag delar floden Douro staden i två kommuner, Vila Nova de Gaia på sydsidan och Porto på den norra sidan. Den medeltida hamnen, A Ribeira, är idag en attraktiv och populär stadsdel med hotell, restauranger och barer bland de trånga historiska gränderna. Här föddes för övrigt Henrik Sjöfarare 1394 i ett hus som fortfarande står kvar och trängs i den medeltida stadsdelen.

Vi gör ett besök vid Palácio da Bolsa som översätts på svenska till Börspalatset där vi också äter lunch i palatsets eleganta restaurang, utsmyckad av Artur Miranda och Jacques Bec. Maten som serveras är inspirerad av regionen kring Medelhavet i en modern tappning. Inredningen är tidlös, både elegant och mysig i en mix av antik och modern stil i blå toner.

Efter en välsmakande lunch är det dags för det självklara när man är i Porto – portvinsprovning. Vi provar två olika typer och lär så mycket vi behöver och lite till om detta unika starkvin, som fick sina första ursprungsstatuter på 1700-talet under den mäktige ministern Markisen av Pombal.

Resten av eftermiddagen och kvällen ledig för egna aktiviteter.

[F-L]

Dag 3. Barockstad och en ö i Atlanten

Vi lämnar landets metropol och fortsätter till universitetsstaden Braga, där vi gör en stadstur.

Nordvästra Portugal är landets mest tätbefolkade region. Här avlöser städer och byar varandra med korta avstånd. Det tycks bo människor överallt. Utanför städerna bor man i egna hus med små, men frodiga trädgårdar där potatis, kål och majs trängs på de små ytorna. Vinrankorna, som naturligtvis också finns där, får av utrymmesskäl växa på spaljéer eller upp i träden.

Braga är en av norra Portugals äldsta städer, grundades redan av romarna under andra århundradet f Kr med namnet Braccara Augusta. Trots sin ålder har Braga den yngsta befolkning i landet. Detta på grund av universitet och flera högskolor.

Braga är också känt som barockens huvudstad i Portugal. Vi tittar närmare på en av Bragas mest storslagna barockbyggnader pilgrimskyrkan Bom Jesus do Monte. Vi fascineras av byggnaden som verkligen attraherar våra ögon och fortsätter sedan norrut mot Galicien och Spanien.

Vi befinner oss i provinsen Minho, döpt efter floden med samma namn. Minho bildar en naturlig gräns mellan Portugal och Spanien, mellan två regioner Minho och Galicien, vilka genom historiens nycker hamnat i olika länder, men som har väldigt mycket gemensamt – inte minst språken. Galiciskan är snarlik portugisiskan även om uttalet är starkt påverkat av spanskan.

Vi korsar floden och gränsen mellan Portugal och Spanien och kommer in i Galicien, som är en annorlunda del av Spanien och liknar knappast det vi känner igen från sol-och-bad-reklamen. Här finns ingen flamenco, inga korkekar och inga böljande olivlundar. Trakten är grön och lummig med hög nederbörd. Regn kan falla i dagar och vindarna piska in från kusten. Havet utanför Galiciens kust inger stor respekt. Här fruktar man havet lika mycket som man dyrkar det.

Kustlandskapen bjuder på stor skönhet med sina fjordliknande bukter, så kallade rias. Vidsträckta gyllengula stränder avlöses av karga hedar och mäktiga granitklippor. För gemene man i Spanien är Galicien synonymt med fisk och skaldjur. Regionen är en av världens största producenter av musslor. I fjordarna ser man små flottar ute på redden. Det är musselodlingar. Ostron är ett annat skaldjur man odlar med framgång. Även om Galicien är ett annorlunda Spanien, så har man ändå matvanor som i övriga delar av landet. Man älskar långa måltider och tapaskulturen är rik och blomstrande.

På helgerna är det populärt att åka ut till kusten för att njuta av färsk fisk och skaldjur. Ett sådant utflyktsmål är o Grove, ett mindre fiskesamhälle på en halvö som sticker ut i Atlanten. På en intilliggande liten ö hittar vi La Toja känt sedan länge för sitt hälsosamma mineralrika vatten och sina termalbad. Spaniens mest kända tvål heter just La Toja. Här finns flera kända spahotell och vi bor naturligtvis på ett av dem.

För övrigt är kvällen ledig för egna aktiviteter.

[F]

Dag 4. Skaldjur, vin och pilgrimer

I o Grove handlar det mesta om havets frukter. Fiskehamnen är en av Spaniens viktigaste. Invånarna är mer eller mindre knutna till vad havet ger. Havsbukten Ria de Arousa är oerhört rik på skaldjur. Vid lågvatten ser man musselplockarna, som huvudsakligen är kvinnor, ute på den blottade havsbotten där man har några timmar på sig att plocka så många musslor man hinner och orkar med, innan tidvattnet rullar in med oroväckande hastighet. Det är de mindre musslorna man är ute efter – inte blåmusslor, dem odlar man – utan i första hand venus- och hjärtmusslor, som på spanska heter almejas och berberechos. Båda mycket uppskattade i södra Europa.

Vi ska kika närmare på vad Arousabukten bjuder på, och om inte vädret hindrar oss, så ger vi oss ut på havet från o Grove, för att lära oss mera om skaldjursnäringen här. Under båtturen provsmakar vi de läckra skaldjuren innan vi är tillbaka i hamn.

Om nu någon har vägarna förbi här i månaden oktober så är chanserna stora att ni ramlar rakt in i Europas största skaldjursfestival som brukar gå av stapeln i början till mitten av oktober.

Sedan väntar en fisk- och skaldjurslunch på en lokal restaurang. Men det är inte bara skaldjur som produceras i trakten. Till havets frukter bör man ha ett härligt vitt torrt vin – och det har man!

Det var inte längesedan som de vita vinerna från vindistriktet Rias Baixas var ett lokalt vin som konsumerades just lokalt. Vi lämnar kusten och tar sikte på en välkänd vingård i Cambados. Vinerna från denna region har snabbt klättrat bland de vita ”finvinerna” och dricks numera på ambitiösa vinbarer och gourmetrestauranger världen över. Albariño heter druvan och likaledes vinet. Vinet är torrt och friskt och passar perfekt till fisk och skaldjur.

Pazo de Fefiñanes, ett herressäte i granit från 1500-talet, är vingårdens huvudbyggnad, som vi besöker innan vi fortsätter till pilgrimsstaden Santiago de Compostela, huvudstad i den autonoma regionen Galicien.

Sen eftermiddag ankommer vi till Santiago de Compostela, och checkar in på hotellet där vi ska bo i två nätter. Resten av dagen och kvällen är ledig för egna aktiviteter.

[F-L]

Dag 5. Stadsvandring i Santiago de Compostela

Santiago de Compostela är en av Spaniens verkliga juveler och ett av många spanska världsarv. I den lilla medeltida stadskärnan i sträng granit trängs ett 40-tal kyrkor, kloster, medeltida härbärgen och mindre palats.

Staden domineras av den praktfulla, gotiska katedralen uppförd ovanpå aposteln Jakobs grav. Dess entré utgörs av den storslagna romanska porten Pórtico de la Gloria, som nyligen blivit renoverad. Under medeltiden färdades pilgrimer hit till fots, till häst eller i vagn från hela den katolska världen.

För katoliker är Santiago den tredje viktigaste vallfartsorten efter Jerusalem och Rom, ett veritabelt levande museum där du känner historiens vingslag.

Från hotellet gör vi en stadsvandring genom gränder och gator med arkader, mindre torg och öppna platser. Under ett par timmar får du lära känna denna fascinerande stad och höra talas om dess människor och historia. Vi besöker självklart även den berömda katedralen.

Efter stadstur och en lite annorlunda lunch är resten av dagen ledig för egna strövtåg i denna mycket inbjudande stad. Lunchrestaurangen är inhyst i en 1600-tals byggnad. Vi blir serverade ännu en delikat galicisk måltid.

Förutom turismen, som har en enorm betydelse för staden, så har Santiago ett av landets stora universitet med över 30 000 studenter – inte bara från Spanien utan från hela den spansktalande världen. Santiago är dessutom huvudstad i den autonoma regionen Galicien och hyser parlament och regionsregering, Xunta de Galicia. Självklart sätter även detta prägel på stadslivet.

Som bekant älskar spanjorer umgänge med mat och vin, inte minst som det uttrycks i tapaskulturen. I Santiago är den väl utvecklad och kort efter att arbetsplatserna stängt fylls barer och restauranger i den medeltida stadskärnan av människor som umgås och äter smårätter.

Galicien är känt för sitt kök och bjuder på en hel del regionala specialiteter, varav några numera hittat ut i den stora världen. Förutom fisk och skaldjur av högsta kvalitet hittar vi bland annat pimientos de padrón, små gröna pepparfrukter som frästs i olivolja och serveras med en nypa havssalt. Liksom pajer, empanadas, med majs, tonfisk eller kött. Kraftiga soppor är också typiskt för Galicien, till exempel caldo gallego.

Santiago de Compostela är en lättillgänglig och sympatisk stad. Gå gärna ut och botanisera bland tapas- och vinbarerna som är så många att man snart tappar räkningen.

[F-L]

Dag 6. Parador i helig flodravin

Dagens mål är ett av Spaniens mindre kända områden, Ribeira Sacra, en isolerad och svårtillgänglig del av Galicien med djupa floddalar och svårframkomlig terräng. Dess isolerade läge och svårtillgänglighet har bidragit till dess rykte av mystisk och hemlighetsfullhet samtidigt som det lockat klosterordnar hit, långt bort från de syndfulla städerna – närmare naturen och ett gudsfruktigt liv.

Hotellet vi ska bo på är en så kallad parador. Det grundades som benediktinerkloster, men mötte samma öde som många andra kloster i Spanien och övergavs under lång tid. Sedan några år tillbaka, efter en grundlig men respektfull restaurering, har byggnaden blivit medlem i den prestigefyllda klubben av hotell som kallas spanska paradorer. Det är ett imponerande byggnadsverk i romansk, gotisk och renässansstil. Här gör vi vår sista övernattning i Galicien och Spanien.

Omgivningarna är överväldigande vackra och lämnar ingen oberörd. Ribeira Sacra, vilket kan översättas till ”den heliga flodravinen” anspelar på alla kloster som grundades här under medeltiden. Ribeira Sacra är samtidigt namnet på ett av Galiciens fem vindistrikt. Här odlar man druvor på de branta sluttningarna längs floden Sil. På sina håll ser det osannolikt brant ut, och man förstår att det är hårt arbete att skörda druvorna – rent av livsfarligt – eftersom man måste plocka allt för hand.

Vägen leder oss genom ett landskap av dramatisk skönhet till en unik vingård där vi kommer att äta vår lunch. Vi provar också några av dess produkter.

Efter lunch och kaffe får vi en specialtur genom vinodlingarna ner till floden Sil. Här går vi ombord på en modern katamaran som tar oss på en tur på floden genom det skönaste av landskap, innan vi fortsätter till hotellet.

Ett högtidligare avslut i Spanien kan vi knappast få än på denna parador.

[F-L]

Dag 7. Portugals vagga, Guimarães

Vi lämnar Galicien och vår oförglömliga parador, för att resa tillbaka till Portugal.

Dagens höjdpunkt är den historiska staden Guimarães (uttalas gimaräjnsch), som var Europas kulturhuvudstad 2012. Före det var det inte många utanför Portugal som hade hört talas om Guimarães, men i nationens eget medvetande är staden central. Redan tidigt i skolan får alla portugisiska barn lära sig att Guimarães är Portugals vagga. Det var här Afonso Henriques år 1139 kröntes till Portugals förste kung, vilket innebar att grevskapet Portucalensis frigjorde sig från kungadömet Leon och blev ett självständigt kungadöme.

Vi gör en rundvandring till fots i denna överraskande vackra gamla stad med en mängd historiska byggnader. Här i norra Portugal ligger de flesta av landets industrier och i Guimarães är det framför allt sko- och textiltillverkning som dominerar. Intressant är att här finns några av Europas och kanske hela världens bästa skomakare. Flera av de stora italienska och franska modehusen låter tillverka både skor och kläder här och många av stadens invånare är verksamma inom modets finsnickerier.

Senare under kvällen väntar en härlig avskedsmiddag.

[F-M]

Dag 8. Hemresa

En innehållsrik resa är slut och det har blivit dags att ta farväl av en spännande del av den iberiska halvön, som vi nu har lärt känna närmare.

Efter frukost på hotellet får vi transport till flygplatsen inför hemresan till Skandinavien.

[F]

[F=Frukost L=Lunch M=Middag]