Därför ska du resa till Vietnam Researtiklar
Du ska resa till Vietnam för maten, människorna och landskapen, men också för att landet befinner sig mitt i en av Asiens mest omvälvande förändringar. En rundresa i Vietnam för dig från Hanois sjöar och Halongbuktens kalkstensöar till Hoi Ans handelsgränder, Danangs stränder och Saigons rastlösa storstadsliv. Historien finns överallt, men Vietnam har inte fastnat i den. Landet går in i 2027 med nya järnvägar, flygplatser, universitet och halvledarfabriker på ritborden. Det gamla Vietnam finns kvar. Samtidigt håller ett nytt på att byggas.
Varför ska man resa till Vietnam?
Det vietnamesiska köket är ytterligare ett skäl att resa. Måltiderna bygger på färska örter, buljong, ris, nudlar, syra, sälta och hetta. En enkel skål phở kan ha krävt många timmars arbete. En bánh mì tar några minuter att köpa och förklarar samtidigt en del av landets koloniala historia. Det franska brödet blev vietnamesiskt och fylldes med grillat kött, paté, inlagda grönsaker, koriander och chili. Vietnam har en påfallande förmåga att ta emot utländska influenser utan att låta dem behålla kommandot.
Det är möjligt att besöka Hanoi eller Saigon på några dagar, men Vietnam blir betydligt mer begripligt under en rundresa. Avstånden visar hur geografin har påverkat maten, politiken och människors sätt att leva. Läs mer om TEMAs resor och rundresor i Vietnam .
Röda flodens delta – Vietnams historiska kärnland
Norra Vietnam stod under kinesiskt styre i mer än tusen år, från 100-talet före vår tideräkning till år 938. Kinesisk administration, konfucianism, buddhism och skrivkonst fick djupa avtryck, men någon fullständig kulturell sammansmältning skedde aldrig. Uppror återkom, inte minst det som leddes av systrarna Trưng år 40. De besegrades, men blev kvar i det vietnamesiska minnet som symboler för motstånd.
År 938 besegrade Ngô Quyền en kinesisk flotta vid Bạch Đằngfloden. Därmed inleddes en lång period av självständiga vietnamesiska dynastier. För att förstå landets historiska utveckling kan du läsa TEMAs historiska tidslinje över Vietnam .
Hanoi – makt, minne och vardagsliv
I de gamla kvarteren finns fortfarande gator som fått namn efter de varor som en gång såldes där. Specialiseringen är inte lika strikt längre, men hantverk, matlagning och handel fortsätter att uppta trottoarerna. Någon kokar buljong. En annan reparerar en motorcykel. Plaststolar ställs fram, flyttas undan och ställs fram igen. Det offentliga rummet är också kök, verkstad och matsal.
Vid Hoàn Kiếm-sjön berättas historien om kejsar Lê Lợi, som enligt legenden fick ett magiskt svärd för kampen mot den kinesiska Mingdynastin. När segern var vunnen återlämnades svärdet till en gyllene sköldpadda i sjön. Läs mer i Hoàn Kiếm – återlämnandet av svärdets sjö .
Litteraturens tempel, grundat 1070, påminner om den roll som utbildning och konfucianska ämbetsexamina spelade i det gamla Vietnam. Ho Chi Minhs mausoleum tillhör en betydligt yngre politisk berättelse. Mellan dem ligger en stad där kejserlig historia, fransk stadsplanering, socialistiska monument och nya kaféer delar samma arbetsdag.
Halongbukten – landskapet som blev en legend
Geologin är mindre dramatisk men betydligt äldre. Vatten, vind och kemisk vittring har under miljontals år format kalkstenen till branta öar, grottor och torn. En båttur genom bukten visar ett Vietnam som står långt från storstädernas trafik. Fiskebåtar passerar mellan klipporna och bebyggelsen försvinner stundtals ur sikte.
Halongbukten är upptagen på Unescos världsarvslista. Den är också en av landets mest besökta platser, vilket ställer krav på avfallshantering, vattenmiljö och hur turismen organiseras. Skönheten gör inte området immunt mot sina egna framgångar.
Vietnam växte söderut
Från omkring 1000-talet inleddes den expansion som brukar kallas Nam tiến , marschen söderut. Vietnamesiska härskare, soldater och jordbrukare flyttade gradvis gränsen. Chamrikets territorier införlivades steg för steg, och vietnamesiska bosättningar nådde så småningom Mekongdeltat. Expansionen skapade dagens Vietnam, men den innebar också krig, undanträngning och kulturell assimilering. Chamfolket och khmerbefolkningen försvann inte. Deras religioner, byggnader, mattraditioner och samhällen finns fortfarande kvar.
Inte heller motsättningen mellan norr och söder började med 1900-talets Vietnamkrig. Under 1600-talet styrdes norra Vietnam i praktiken av Trịnh-familjen, medan Nguyễn-familjen kontrollerade södern. Båda erkände formellt Lê-kejsaren, men mellan 1627 och 1672 utkämpade de ett långvarigt krig. Gränsen gick ungefär i det område där centrala Vietnam är som smalast.
Denna äldre delning var inte samma konflikt som den mellan Nord- och Sydvietnam efter 1954. Men den visar att geografi, regional makt och konkurrerande politiska centra hade delat landet långt tidigare.
Hoi An – staden som överlevde när handeln flyttade
Handeln skapade en stad med kinesiska församlingshus, vietnamesiska handelsgårdar och den japanska täckta bron. När floden slammade igen flyttade de större fartygen och mycket av handeln till Danang. Hoi Ans ekonomiska betydelse minskade, men just därför undkom staden en del av den hårda modernisering som förändrade andra kuststäder.
På kvällen tänds lyktorna längs floden. Det är vackert och ibland mycket välbesökt. Går man undan från de mest trafikerade kvarteren finns fortfarande bostadshus, små tempel, verkstäder och familjer som levt med världsarvet långt innan det fick entrébiljetter.
TEMA har en särskild relation till staden. Företaget har medverkat till att renovera ett traditionellt hus som senare fått en funktion inom kultur och utbildning. Läs mer om renoveringen av huset i Hoi An .
Det vietnamesiska köket förändras längs vägen phở , risnudlar i en klar och långkokt buljong, och bún chả , grillat fläsk med risnudlar, örter och en syrlig fisksås.
I centrala Vietnam blir maten ofta kryddigare. Kejsarstaden Huế utvecklade små, omsorgsfullt tillagade rätter, medan Hoi An har sin cao lầu med nudlar, fläsk, örter och krispiga inslag. Rätten är så nära förbunden med staden att dess exakta ursprung har hunnit bli föremål för fler säkra påståenden än säkra bevis.
I södern används mer socker, kokosmjölk och tropisk frukt. Här finns bánh xèo , den frasiga pannkakan med räkor, fläsk och böngroddar, och hủ tiếu , en nudelrätt med rötter i det kinesisk-kambodjanska gränslandet.
Fisksåsen nước mắm ger sälta och djup, men måltidens balans skapas också av lime, tamarind, chili, färska örter och inlagda grönsaker. Vietnamesisk mat kan se enkel ut när den kommer till bordet. Enkelheten är ofta resultatet av att många små moment redan är gjorda.
Danang – kuststaden som planerar för nästa årtionde
Hanfloden delar centrum, broarna är belysta och de breda gatorna är ovanligt ordnade för en vietnamesisk storstad. Dragon Bridge sträcker sig över floden som en gyllene drake och sprutar eld och vatten under helgkvällarna. Längs kusten ligger My Khe-stranden, hotell, bostadstorn och restauranger.
Det finns ögonblick då den långa stranden, de moderna höghusen och de breda avenyerna för tankarna till Miami Beach. Likheten stannar vid stadsbilden. Danang har sin egen historia, sin egen mat och ett bergigt landskap som den amerikanska kuststaden saknar. Marmorbergen reser sig söder om centrum med grottor, pagoder och utsikt över havet.
Under Vietnamkriget låg här en av USA:s viktigaste flygbaser. I dag satsar Danang på teknikföretag, utbildning, turism och bättre stadsplanering. Staden känns inte färdig, men den vet åt vilket håll den vill.
Vietnam 2027 – landet har bråttom Đổi Mới inleddes 1986 har landet gått från ekonomisk isolering till att bli en central del av de globala leveranskedjorna.
Mobiltelefoner, datorer, kläder, skor och möbler tillverkas för världsmarknaden. Samsung, Intel och flera stora asiatiska industriföretag har omfattande verksamhet i landet. Utländska investeringar har skapat arbetstillfällen och exportinkomster, men också gjort ekonomin beroende av internationell handel och beslut som fattas långt från Hanoi.
Vietnam vill nu behålla en större del av kunskapen och värdet inom landet. Målet är inte bara att montera produkter som andra har utvecklat, utan att utbilda ingenjörer, bygga forskning och låta vietnamesiska företag ta sig högre upp i produktionskedjan.
Det märks även för resenären. Flygplatser byggs ut, nya motorvägar öppnas och storstäderna får tunnelbana. Höghastighetsjärnvägen mellan Hanoi och Saigon är planerad att bli cirka 1 540 kilometer lång. Byggstarten har angetts till 2027 och trafikstarten till omkring 2035. Om tidplanen håller skulle restiden mellan landets två största städer kunna minska från omkring ett och ett halvt dygn till ungefär fem timmar.
Planerna ska inte förväxlas med färdiga resultat. Stora infrastrukturprojekt blir ofta dyrare och senare än beräknat. Vietnam behöver också hantera luftföroreningar, energibehov, trafikproblem och en snabb urbanisering. Men riktningen är tydlig: landet vill förflytta människor, varor och kunskap snabbare.
Skolan har blivit en framtidsfråga
Regeringens framtidsplaner är omfattande. Engelska ska få en betydligt större roll i skolan och enligt den nationella färdplanen bli obligatoriskt från första klass senast 2030. Digitala läromedel, artificiell intelligens och förbättrad lärarutbildning ska användas för att höja kvaliteten. Samtidigt måste landet rekrytera och vidareutbilda ett stort antal lärare.
Ambitionen är imponerande, men skillnaderna är stora. En skola i centrala Hanoi eller Saigon har andra resurser än en skola i ett fattigt bergsområde. Vietnam måste både utbilda en teknisk elit och förbättra den grundläggande undervisningen för miljontals barn. Det är en svårare uppgift än att inviga en ny fabrik, men i längden betydligt viktigare.
Halvledarna och kampen om nästa industrisprång
Landet har redan en betydande verksamhet inom montering, kapsling och testning av kretsar. Nästa mål är att bli starkare inom konstruktion, forskning och mer avancerad tillverkning. Regeringens program siktar på minst 50 000 högutbildade personer inom halvledarindustrin fram till 2030. Universitet utvecklar nya utbildningar och samarbeten med teknikföretag.
Intel har länge haft en stor anläggning i Saigonområdet. Amkor har investerat i norra Vietnam, och Samsung planerar en omfattande anläggning för testning av minneskretsar med planerad driftstart 2027. Hanoi vill samtidigt bli norra Vietnams främsta centrum för konstruktion, forskning och utbildning inom halvledare.
Det betyder inte att Vietnam snart konkurrerar med Taiwan eller Sydkorea om världens mest avancerade kretsar. Branschen kräver enorma investeringar, stabil energi, rent vatten och decennier av teknisk erfarenhet. Men Vietnam har arbetskraften, industrin och den politiska viljan att bli en viktigare del av kedjan. År 2027 är därför intressant: mycket är ännu en plan, men allt fler planer har börjat få adresser, utbildningar och byggarbetsplatser.
Saigon – staden som inte väntar
Staden började som den khmeriska bosättningen Prey Nokor. När vietnameserna rörde sig söderut förändrades befolkningen och makten. Fransmännen erövrade staden 1859 och byggde boulevarder, förvaltningsbyggnader, kyrkor och hotell. Mellan 1955 och 1975 var Saigon huvudstad i Sydvietnam.
I dag är staden Vietnams ekonomiska motor. Motorcyklarna är fortfarande fler än vad en nyanländ fotgängare tycker verkar rimligt, men mellan dem kör elbilar, leveransbud och bankanställda på väg till kontor i glasbyggnader. Den första metrolinjen har öppnat, fler planeras och den nya storflygplatsen Long Thanh ska avlasta Tan Son Nhat.
Läs mer i TEMAs artikel Ho Chi Minh-staden – gammalt och nytt .
Hotel Majestic – Saigon vid floden
Under krigsåren bodde journalister, diplomater och affärsmän på stadens stora hotell. Hotellrummen fungerade som tillfälliga redaktioner. Telegram skrevs, källor togs emot och kvällens samtal fortsatte i barerna. Majestic låg nära händelserna utan att behöva höja rösten om saken.
Att bo här under en rundresa ger Saigon en annan närhet. Tidigt på morgonen arbetar människor längs floden. Senare fylls gatorna kring Nguyễn Huệ och Đồng Khởi. På kvällen syns ljusen från båtarna på vattnet. TEMA använder Hotel Majestic på rundresan Vackra Vietnam , vilket gör hotellet till mer än en historisk sevärdhet. Det blir en del av själva resan.
Graham Greene och det litterära Saigon Den stillsamme amerikanen 1955. Romanen utspelar sig i ett land där kolonialmakten håller på att förlora greppet och USA börjar ta större plats.
Berättaren Thomas Fowler är en brittisk journalist som gärna framställer sig som neutral. Den unge amerikanen Alden Pyle tror på politiska teorier som han inte förstår konsekvenserna av. Mellan dem står Phượng, som alltför ofta har lästs som en symbol för Vietnam när hon också borde få vara en människa med egna val.
Greene förstod tidigt faran i att låta ideologi ersätta kunskap om landet. Hans Saigon hör framför allt samman med Hotel Continental, där han bodde och där delar av romanen utspelar sig. Majestic, Continental, Caravelle och Rex bildar tillsammans ett historiskt hotellområde där litteratur, journalistik och politik ständigt korsade varandras väg.
Andra centrala böcker om kriget är Michael Herrs Dispatches , Frances FitzGeralds Fire in the Lake , David Halberstams The Best and the Brightest och Neil Sheehans A Bright Shining Lie . Senare har vietnamesiska och vietnamesisk-amerikanska författare tagit större plats. Viet Thanh Nguyens Sympatisören vänder på perspektiven, medan Nguyễn Phan Quế Mais The Mountains Sing låter en vietnamesisk familj bära berättelsen genom 1900-talets katastrofer.
Five O’Clock Follies – när journalisterna slutade tro på briefingen Five O’Clock Follies . Namnet var journalisternas sätt att markera avstånd till de optimistiska uppgifter om framgångar, fiendeförluster och militär kontroll som presenterades.
Briefingarna hölls först på Rex Hotel och flyttades 1969 till det nationella presscentret på andra sidan gatan. Rex takbar, Caravelle och Continental blev samtidigt mötesplatser för korrespondenterna. Där jämfördes militärens uppgifter med vad reportrarna själva hade sett ute i landet.
David Halberstam rapporterade för The New York Times och kom tidigt i konflikt med amerikanska myndigheter. Neil Sheehan avslöjade senare Pentagon Papers, som visade hur flera amerikanska regeringar vilselett allmänheten om kriget. Frances FitzGerald försökte förstå det vietnamesiska samhället bakom de militära kartorna. Michael Herr skrev med ett språk som fångade soldaternas rädsla, droger, musik och upplösta tidsuppfattning.
Fotojournalisterna hade en minst lika viktig roll. Catherine Leroy hoppade fallskärm med amerikanska soldater och fotograferade senare striderna i Huế. Tim Page och Don McCullin arbetade nära fronten. Nick Úts bild av den napalmskadade flickan Phan Thị Kim Phúc blev en av krigets mest kända fotografier. Eddie Adams bild av en avrättning på en gata i Saigon visade hur ett enda fruset ögonblick kan påverka synen på ett helt krig, samtidigt som sammanhanget riskerar att gå förlorat.
Herman Lindqvist – en svensk i krigets Sydostasien
Det var innan han blev känd som populärhistoriker och tv-berättare. Då var han en ung reporter som reste mellan krig och politiska kriser med skrivmaskin, kamera och begränsade kommunikationsmöjligheter. Reportagen skulle skrivas, skickas och ibland ringas in från platser där tekniken inte gärna samarbetade.
Lindqvist tillhörde en generation korrespondenter som ofta kom mycket nära händelserna. Det gav närvaro men innebar också risker och starka personliga perspektiv.
Fem filmer som har format bilden av Vietnamkriget i väst
1. Apocalypse Now (1979) Mörkrets hjärta till Vietnamkriget. Filmen följer kapten Willard på uppdraget att hitta den avfällige översten Kurtz. Den är storslagen, kaotisk och psykologiskt mörk. Filmen spelades huvudsakligen in i Filippinerna, men har för många blivit själva bilden av krigets vansinne.
2. The Deer Hunter (1978)
3. Plutonen (1986)
4. Full Metal Jacket (1987)
5. Good Morning, Vietnam (1987)
Cu Chi – kriget under marken
Tunnlarna visar hur en tekniskt underlägsen motståndare kunde gömma sig, förflytta sig och fortsätta striden i ett område som utsattes för bombningar och markoperationer. Livet under jorden präglades av mörker, syrebrist, sjukdomar och ständig fara.
Platsen berättar om uppfinningsrikedom och motstånd, men också om människor som levde och dog under extrema förhållanden.
Phu Quoc – när rundresan får landa nước mắm är fortfarande en del av öns identitet.
Stora delar av Phu Quoc och de omgivande vattnen ingår i Kien Giangs Unesco-biosfärområde , där tropisk skog, korallrev och marina miljöer skyddas. I Duong Dong fylls kvällsmarknaden av grillad bläckfisk, krabba och dagens fångst. Utanför tätorterna finns pepparodlingar, fiskebyar och stränder längs västkusten.
Phu Quoc är inte längre den orörda ö som äldre reseböcker beskriver. Utbyggnaden har varit snabb och stundtals hård. Men ön kan fortfarande ge rundresan något värdefullt: tid att bada, läsa, äta och prata färdigt om allt man har sett. På Vackra Vietnam med sol och bad stannar TEMA tre nätter på Phu Quoc.
Hur lång bör en rundresa i Vietnam vara?
TEMAs 12 dagar långa Vackra Vietnam följer landet från Hanoi till Saigon med Halongbukten, Hoi An och Danang. På den 15 dagar långa Vackra Vietnam med sol och bad fortsätter resan till Phu Quoc.
En organiserad rundresa gör det möjligt att förena de stora sevärdheterna med sammanhanget mellan dem.
Vietnam vill lämna Vietnamkriget bakom sig
Dagens Vietnam utbildar ingenjörer, bygger tunnelbana och diskuterar artificiell intelligens. Familjer sparar till barnens studier. Företag försöker ta sig från montering till utveckling. I Danang reser sig nya kvarter vid havet. I Saigon serveras kaffe i bottenvåningen medan ett teknikföretag arbetar några våningar högre upp.
På morgonen kan resenären stå i ett tempel där rökelsen har tänt dagens första böner. På eftermiddagen passerar samma resenär en fabrik som tillverkar komponenter för världsmarknaden. Ingen av platserna är mer verklig än den andra.
Det är därför Vietnam bör upplevas som en rundresa. Landet blir begripligt först när Röda flodens gamla kärnland, Hoi Ans handelsminne, Danangs framtidstro och Saigons obändiga energi får ingå i samma berättelse.
Vietnam har ägnat lång tid åt att leva med sin historia. Nu arbetar landet intensivt med sin framtid. Det är ett gott skäl att resa dit 2027.
Läs mer om rundresan Vackra Vietnam – från Hanoi till Saigon .
Artikeln uppdaterades senast den 19 juli 2026.
